Ett fetto filosoferar
Jag vet inte alls vad som kommer att hända med mig. Önskar de åtminstone kunde avskriva LPTt så jag har mer att säga till om vården.
Var på Runna nästan ett halvår, och här har jag varit ca två månader. Jag tycker inte att jag har fått hjälp. Ett av mina värsta minnen härifrånj är när de berättade att jag skulle sondmatas och när jag började stprgråta bältade de mig.
Jag var alltså lugn. Efteråt säger Elaine som jobbade vid det tillfället att de trodde att jag skadat mig tidigare men att de fått veta att det var ett missförstånd efteråt.
Hon hade undrat varför jag skulle bältas när jag var helt lugn (Bortsett från att jag grät) men att de gjorde som de blev tillsagda.
Det är läskigt med människor som lyder order utan att ifrågasätta.
Ingen har bett om förlåtelse eller ändrat i mina journaler som ligger till grund för LPT.
Under tiden här på avdelningen har jag haft flera olika läkare. En utav dem var faktiskt elak, men de två jag har nu är ok.
Därför kändes det så hemskt att jag drack i går. Jag vill ju samarbeta -men suget … nej, det är inte sug, varken sug eller tvång, det känns som den enda möjliga vägen för mig.
Så fort jag skrivs ut ska jag gå ner i gen. Vantrivs i den här fettokroppen, skäms över hur jag ser ut. Ful ful fetast.
I helgen tog Meyou fina bilder på mig. Bl.a dessa:
Älskade fina!
Vill du ens bli frisk? Du sa till mig att du gått upp till normalvikt, men om det där är normalvikt så är resten av jordens alla människor inklusive mig själv jäkligt överviktiga. Vill du så gärna dö, enbart för att bli ännu mer likt ett skelett? Varför slösar du bort dina talanger, målningen, skrivandet osv. istället för att kämpa?
Jag önskar att jag kunde få dig på andra tankar men du verkar ha bestämt dig för att välja anorexin, jag har bestämt mig för att bli frisk.
Kramar Mia
Jag saknar dig fina, kan du inte höra av dig på något sätt? ag försöker få tag på dig men lyckas aldrig :(
Kramar
Jag vet att du egentligen vet det. Du borde veta det.
Du är fortfarande sjukligt smal.
Hej!
Var ett tag sen..
Hur är det med dig? Är du kvar på avd?
Hej fina! Jag såg dig genom glaset när jag var inlagd på M76. Nu är det mani jag är inlagd för. Jag transporterades till Linköping. Jag tål inte sömnmedel så jag blev helt drogad. Det är bättre nu, men det går så trögt. Jag vill upp i kammarrätten i Jönköping. Jag träffade Annika Norlin, Annica Stark som är predikant och bor i Örebro och så har jag träffat en kille som heter Mikael, han sa att han kände dig om jag inte minns fel. Han hade sett Susanne Faludi föreläsa i Stockholm och jag träffade honom vid Riddarhuset. Det måste ha varit ödet, eller vad ska man annars kalla det? Han är som en frisk David Stark, konstnären som tog sitt liv 2006 och som jag älskade... Älskar. Hans mamma heter också Annica Stark och har hunddagis i Pershyttan, jag vill åka dit så fort jag kan. Egentligen borde jag få ha min laptop men sladden är kvar i kollektivet Vita Hästen. Jag blir drogad av för mycket mediciner, men det klarnar mer och mer. Dom slänger nog ut mig snart hoppas jag. Det här är för fan absurt.
Oj. Det var av en slump jag hamnade på din sida. Jag är glad för det. Du är vacker. Helt galet. Jag är ovan att använda det ordet. Men ja. Du är det. Puss T
