Vem är jag utan henne?
Meyou har fortfarande inte ringt och det finns ingenting jag kan göra åt det. Nu vet jag hur ont det gör när hjärtat krossas. Hur ensamhet känns
Att stå under en dusch på sjukhuset och låta tårarna blandas med duschvattnet.
Att krypa ihop på golvet i rökrummet, sitta på hälarna och vagga fram och tillbaka, tills du har nått filtret och någon frågar hur du mår. när någon undrar vad som hänt.
Hon har alltid varit syftet med mitt liv. Nästan alla låtar handlar om henne, men förut kändes det tryggt och välbekant, nu låter allt främmande och sliter mig i slamsor.
De säger att det är bra för oss båda att vara ifrån varandra. Bra för henne kanske, men inte för mig. Jag ser inget skäl till att leva nu, ingen mening med att bli frisk.
I en gammal dagbok hade jag klippt ur bokstäver ur tidningar som bildade orden MIN DÖD ÄR MIN.
Men jag hade så jävla fel. Min död är inte bara min, och min färd mot undergången drabbar alla i min närhet.
Så jag förstår att hon lämnade mig. Det fanns kanske inget annat sätt, ni som sa att vi måste skiljas, ni hade kanske rätt!
Gumman!!!!
Tänker på dig ska du veta!!! Du är en sån fin tjej, glöm aldrig det!!!!
Massa kramar// Sofie
Jag tror att hon saknar Dig också! Jätte mycket dessutom. Problemet ligger i att man knappt orkar leva med tanken att förlora Dig. Undergång är något som gör det svårt att leva ständigt med, med det är det man gör när man lever i närhet av Dig. Om Ditt liv handlade förut om henne, så säkert gör det nu också. Då måste Du i så fall – för henne och Eran vänskaps skull – dra upp Dig själv från mörker och börja leva ett liv där det inte finns hotet om Din närstående eller tom omedelbara död. Ni får säkert tillbaka alt Ni hade, men rädslan för Din död som är hela tiden överhängande över alla, måste bort!
Jag tror att Du är på god väg att komma dit, men det krävs en övertygelse om vad som är viktigt. Du måste kunna välja varenda stund: ger Du upp för Dina inre monstrer (Du vet själv vilka de är) eller så väljer Du Dina närmastes kärlek. Jag vet att Du kan göra det riktiga valet även om det kräver daglig kamp!
Kram från en vän
Tack för din hälsning, jag tror jag förstår vad du menar. Kanske kan man leva ett tag för någon annans skull men meningen med livet är nog bara att man ska leva det. Som man vill. Själv har jag aldrig funderat på något annat än att leva vidare och optimist som jag är tror jag alltid att framtiden är något jag själv kan påverka.
Hoppas du också kan se det så en dag.
läs din mail!
/silversvalan
sv Den var rätt alldaglig faktiskt... jag gjorde inget speciellt :)